Jag har hittat min bruna fåtölj

Sitter och käkar bakislunch med Elena på Sandy's Götgatan. Allt går lugnt och städat till, jargongen är som den bara kan bli mellan oss.

Då kommer Hon. Vi pratar om den vackraste unga kvinna som någonsin skådades under hela min skoltid på Södra Latin. Hon är ett eller två år yngre, men fuck that - hon är vacker! Brunhårig (som en brun fåtölj!), med smålockiga testar i luggen, intensiva bruna ögon, flickaktigt utseende och en ödmjuk uppsyn.

Jag hajar till. Ögonen rusar till. Blodet rusar till.

Det mest symboliska av allt är att hon går på Götgatan med sin mamma (det ser man att det är). Och de håller handen! Hur sött är inte det?

Jag har aldrig pratat med henne, jag vet inte vad hon heter. Men jag är fast i hennes ögon.

Hon kommer aldrig bli min. Men man kan väl få drömma lite?

Kommentarer
Postat av: elena

Men LOL!

2007-11-02 @ 08:22:02
Postat av: Helene

hahahaha

2007-11-02 @ 10:29:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback