Nu pustar vi ut, allesammans
Natten är ung, klockan är bara barnet
SP3D i höst!
Johanna och Hillevi pluggar kinesiska på universitetet.
Där går också Omid som läser statsvetenskap terminen ut och jobbar extra på Apoteket.
Jennie vettefan.
Åsa vettefan.
Amanda K vettefan.
Andrea vettefan.
Siri åker till London om mindre än en vecka och ska flytta ihop med sin engelske pojkvän.
Helene vikarierar som vårdbiträde på ett äldreboende.
Elena längtar till Danmark och jobbar heltid på café.
Amanda W jobbar heltid på Scholl på Kungsgatan.
Birgitta jobbar, enligt obekräftade uppgifter, på sin pappas jobb.
Nicole pluggar typ kemi.
Sofie letar jobb.
Klara vettefan.
Wille letar jobb, vill bli brevbärare.
Manne jobbar på lager.
Petter pluggar juridik.
Sebbe jobbar "nog" på Martin Ohlsson fortfarande. Det gjorde han i somras iaf.
Landergård pluggar statsvetenskap i Omids parallellklass på universitetet. Han ska också ta körkort och jägarexamen.
Milton är arbetslös.
Leo Fältström är brevbärare i Bandhagen.
Oliver jobbar på flyttfirma.
Oscar praktiserar på tidningen Vice. Och ja, den är engelskspråkig.
Jesper jobbar extra med pappersjobb på universitetet.
Gauffin skriver låttexter.
Gaygun vettefan.
Iliste vettefan.
Leo Marko vettefan.
Och så sist men inte minst: JAG. Jag jobbar deltid med försäljning, skriver på Manolo och planerar ett top secret modeprojekt.
Nu vet ni. Vet att jag missat typ tre pers också. Sorry lorry. No offence.
Nämen hörrni, nu "reflektionerar" vi lite igen, va'?
* Libertines har släppt nya singeln "Smashing". Finstämt!
* The Bourne Ultimatium. Pepp.
* Hur länge kan man ha skyddsplasten kvar på en dator innan den börjar ruttna?
* Ni kan säga vad ni vill om Mange Schmidt - i mina ögon är han ett geni. Har ni lyssnat på texten till "Giftig"? "Fuck Jante, fuck världen, fuck the rest - i min värld är det jag som är kung!" utstrålar den. Och sen jag hörde att han alltid - alltid - genomför stora uppträdanden packad (som här?) är han lika kung som Pete Doherty i mina ögon. Genier är de båda två i vilket fall som helst.
* Hur många somrar till kommer vi dansa som galna till Gyllene Tiders "Sommartider"? Är det en evighetsplåga?
* Jordnötsringar är en bortglömd, underskattad gudagåva.
* Commitment, Jocke, att starta Café 60-gruppen på Facebook! Joina ni också!
"Va' fan äre som luktar??"
"Man lär sig något nytt varje dag."
Bla bla bla.
Kanske gör min morbrors typ femårige son det (för jävlar, va' han pratar och jävlar, va' söt han är!), men annars är det där nog bara en bluff.
Förutom vissa dagar då, de man faktiskt lär sig någonting av.
Som i går. "Våga inte vistas bland människor illaluktande" kommer efter i går följa med mig som ett mantra genom livet.
Here's the thing: Jag hade varit domare i helgen och inte tänkt på att blöta saker (det regnade i helgen, kan man lugnt säga), som slängs ner i en väska inte blir så väldoftande saker när de sen får ligga där i något dygn. Odören från min träningsoveral när jag satte på mig den i går kväll för ett nytt domaruppdrag var inte att leka med. Det luktade ruttet, skämt, mögel - ja, ni vet. Ändå satte jag på mig den. På bussen från hemma till Odenplan märkte jag ett visst avståndstagande från mig och kulmen nåddes när en barnfamilj satte sig på andra sidan gången om mig.
"Gud, va' här luktar illa!" utbrast mamman.
"Gör det?" frågade barnen.
"Ja, usch, det stinker ju."
"Vad är det som luktar?"
"Jag vet inte. Usch!"
Jag hade velat gå fram, trycka min stinkande overalljacka mot kärringens ansikte och skrika "Din mamma luktar ännu värre!". Men på nåt jävla vänster lyckades jag hålla mig.
Vid Odenplan bytte jag till tåget mot Bromma. Ingen omedelbar reaktion när jag klev på tåget. Men jag stod upp hela vägen och det roliga var hur folk började våndas med den okända odören. Både den tjej och en kille försökte lite diskret, precis framför mig, lukta i sin armhålor för att se om det var därifrån lukten kom. Humor!
Det märkliga var att jag kände mig rätt nöjd med mig själv på väg från tunnelbanan till fotbollsplanen. Jag förstår fortfarande inte riktigt varför.
På hemvägen satte jag på mig en väldoftande grå cardigan över ett vitt linne. Till det svarta jeans och svarta sneakers. Jag blev, helt enkelt, en i mängden igen.
Fråga
Pretentiöst meddelande till världen
Jag ska inte nedvärdera mina käraste ägodelar (nej, inte mina balls - mina vänner), men jag vill bara deklarera till världen hur mycket jag trivs med att sitta på Café 60 helt ensam en sån här fredagkväll med en splitterny laptop, lyssna på bögbandet We Are Scientists, dricka en kopp kaffe, Facebooka lite, dricka en kopp till, titta på människor, titta på tjejer, titta på killar, bli kissnödig av all kaffe - ja, ni vet. Eller nej, ni vet inte alls, för ni är såna där rädda själar, som inte kan sätta er ensamma på ett fik utan att skämmas. Jocke vet kanske, för han hänger på Café 60 för jämnan (vettig pojk, det där). Fast i dag har jag redan sett honom här en gång, med Christian. För det är ju inte första gången jag är här i dag. Det är tredje.
Trevlig helg!
Det är tydligen känsligt det där med musiken
Helene säger:
ser du! christian har börjat lyssna på arctic monkeys!! skandal!! :-O
Flyttat hemifrån!!! säger:
VA??
Helene säger:
jaaa
Flyttat hemifrån!!! säger:
<:o)
Helene säger:
jag vill göra slut :P
Flyttat hemifrån!!! säger:
hahaha
Följ den spännande fortsättningen av Helenes och Christians förhållande, exklusivt här på Magg(b)logg!
Kanske lite sexistiskt. Fast bara lite.
Dennis förslag? Byt ut "Stå" mot "Sätt".
Det var fanimig lite roligt.
Ett litet land i världen
Att slå sig till ro i sin nya boning. Inte.
Och vad är grejen med att skriva på dörren att man har öppet till 05 och sen tända lyset strax före tre?
På vägen hem höll vi på att bli helt uppslukade av konsten att göra ost. Annars var det mest roligt. Förutom att jag, min orutinerade jävel, förstås inte hade koll på hur jag skulle ta mig till Universitetet vid fyratiden. Nattbuss från Vasagatan till Odenplan var första steget, tydligen. Och vad är oddsen att det på samma buss sitter två av mina högstadie-ex, som dessutom är kompisar? Väldigt, väldigt dåligt för varumärket att komma ensam på bussen i det läget och dessutom knappt kunna gå ordentligt. Fuck it.
Från Odenplan gick en annan buss till Vallentuna, som passerade Universitetet. Naturligtvis somnade jag på den, men nej, jag vaknade inte av "Nästa: Vallentuna" utan "Nästa: Universitetet Norra". Hemma strax efter fem.
Innan Berzelii såg jag "This Is England" med Cupcake. En fantastisk film i fantastiskt sällskap.
I dag försov jag mig - såklart - till mitt fotbollsdomaruppdag, men hann ändå. Vart jag ska nu? Trodde ni kände mig! Café 60, såklart!
Våga inte fråga om inflyttningsfest!
Omgivningarna är inget att klaga på, egentligen. Men. Och det finns ett Men. Det stående skämtet när jag bodde i Bromma var ju att det låg så långt från stan att jag bodde "bortanför kohagen". I dag skulle jag ragga vuxenpoäng och gå till ICA för att handla det jag behövde till mig själv i form av mat. Vad tror ni jag ser efter ett par, trehundra meter?? En fet jävla kohage! Jävla piss i Mississippi också! Inte coolt.
Så nu är jag bitter. Faan, allt kändes ju så bra ...
Här var det skräddarsytt!
Går ni också in på typ varenda jävla Aftonbladet.se-omröstning?
Aftonbladet: Vilken är DIN favorittjej i friidrottslandslaget?
Edit: Hittade ytterligare en grej på Aftonbladet:
Aftonbladet: Nytt dödsfall skakar fotbollsvärlden.
Ytterligare en fotbollsspelare har dött. Denna gång en zambier i ett israeliskt lag, som avled på träning som genomfördes i 40 grader. Man kan väl tänka sig att värmen hade en del att göra med dödsfallet, men ursäkta mig, borde inte en kille från ett sånt land - Zambia - om någon vara van vid värme och allmänt odrägliga förhållanden?
Förlåt, men jag kunde inte låta bli.
Magg(b)logg är inte längre ensam
Har ni läst såhär långt är ni nog rätt trötta på mitt meningslösa dravel, när det enda jag ville med det här inlägget var att göra reklam för en blogg med - när detta skrivs - två inlägg skrivna. Men besök den i stället då, för in i helvete!
Kärt barn har många titlar
Jag känner inte riktigt den vibrerande stämningen, om ni förstår vad jag menar.
Min tills för alldeles nyligen omyndige lillebror kan alltså, bortsett från "fotbollshuligan" och "vänsterextremist", snart även titulera sig
Jag har inte tänkt mig den som den nya Maggbag, men ...
Bernhard Willhelm bag.
Jag har varit sugen på den i mer än ett år. Förstår ni mig?
Alla dessa sosserier
Jag orkar inte ens bli upprörd.
Jag har inte skickat tillbaka dem ännu
I morgon kommer vi träffas när min brorsas 18-årsdag firas här hemma. Även min 19-årsdag celebreras, men hamnar, av förklarliga skäl, lite i skymundan. Frågan är hur jag får samtalet med morfar att styra över till att jag, utöver de 3000 kronorna, hemskt gärna skulle vilja låna (få) en laptop av honom också. Några tips?