Omids heta lista

Jag har redan gjort det, det kommer ni väl ihåg. Här är Omids "fav girls" utan inbördes ordning. Och han jobbar på den, så räkna med uppdateringar:

Victoria Silvstedt.
Historia-Ingrid.
Miss Harly Rain (porrskådis.)
Björk.
Maria Gripe.
Anna Järvinen.
Bruden i Stray Boys-butiken.
Fergie (stryptag på henne!)
Therese Alshammar
Systrarna Kallur.
Bruden i Kanye Wests video Good Life.

Alternativa listan:
Mona Malm! (Stryptag på henne också!)


Det nalkas en tävling

Om ungefär en månad får ni ursäkta: jag blir inte riktigt mig själv för en stund. Schlagerslaget drar i gång och jag sitter som klistrad framför teven några lördagar i sänder.

I dag presenterades jokrarna och nu är listan komplett. Såhär går det!

1-2: Direkt till final. 3-4: Till Andra Chansen. 5: Utslagen i programmets andra omgång. 6-8: Utslagen i programmets första omgång.

Deltävling 1 | Göteborg, den 9 februari 2008
1. E-Type & The Poodles.
2. Amy Diamond.
3. Christer Sjögren.
4. Velvet.
5. Suzzie Tapper.
6. Michael Michailoff.
7. Face-84.
8. Brandur.

Deltävling 2 | Västerås, den 16 februari 2008

1. Johnson & Häggkvist.
2. Sanna Nielsen.
3. Ola.
4. Lasse Lindh.
5. Rongedal.
6. Andra Generationen.
7. Alexander Schöld.
8. The Nicole.

Deltävling 3 | Linköping, den 23 februari 2008

1. BWO.
2. Patrik Isaksson & Bandet.
3. Eskobar.
4. Ainbusk.
5. Frida feat. Headline.
6. Thérèse Andersson.
7. Caracola.
8. Mickey Huskic.

Deltävling 4 | Karlskrona, den 1 mars 2008

1. Charlotte Perrelli.
2. Linda Bengtzing.
3. Niklas Strömstedt.
4. Nordman.
5. Sibel.
6. Fronda.
7. Calaisa.
8. Daniel Mitsogiannis.

Det känns som att fältet blir starkare och starkare för varje år som går. Kapacitet att vinna, om låten är den rätta, har ett tiotal bidrag. Och apropå låt är det ju svårtippat när man inte hört ett dyft. Stora favoriter för mig är Carola & Andreas Johnson, BWO och Charlotte Perrelli. Sen ska det bli roligt att se Eskobar, Amy Diamond, Fronda, Ola och (den förmodade) plojlåten som Andra Generationen väntas göra. 24 dagar kvar!


Omid droppar oneliners, del 17 (och 18)

Face Hunter har fotat en kille i London, som på något sätt representerar hela herrmodet 2007/-08: Frisyren, oversizad överdel som kontrasterar byxorna och till det Dr Martens. Och svart all over. Det här är det vackraste jag sett sedan ... sedan ... ja, det här underverket, som jag hittade tidigare i dag.

Omids kommentar om snubben: "Han hade ju inte behövt ha strumpbyxor".
Och om bruden (angående hennes ålder): "Hon har just börjat känna att det pirrar".

Vi har skrattat mycket i kväll. Det brukar bli så i Sjöstaden. Inom kort utlovas också Omids tio i topp-lista över världens vackraste kvinnor. Ni som känner till hans kvinnosmak vet att även det kommer framkalla en hel del (chockerade) skratt.

Jag blir förbannad!

Det är ett väldigt sympatiskt land vi lever i:

"Dush Brahimi från Kosovo är 68 år är sedan tidigare nästan blind. Hon har också lungemfysem. I Kalmar har hon 5 barn och 9 barnbarn som här kan ta hand henne. I Kosovo bodde hon tidigare i ett tältläger för några år sedan när sonen Remzi kom dit och räddade henne. I Kosovo finns endast en släkting kvar - som dessutom är 87 år.
Trots detta vill nu Migrationsverket avvisa henne."

Gör som jag, skriv på namninsamlingen på
www.dush.nu!

(Min brorsa har startat en namninsamling för att förbjuda plastpåsar. Jag är inte riktigt lika sugen att skriva på den ...).

I stället för Nicorette

Sitter och dricker öl och röker cigariller hemma i lägenheten och försöker styra upp kvällen. Har kommit på att det är bästa sättet när man, som jag, vill sluta röka. Cigariller är ju så jävla äckligt och "oupphetsande" att man blir illamående bara av blotta tanken. Jättelätt annars att säga att man ska sluta röka. Fuck nyårslöften, liksom. Men det känns som en bra tid att göra det på. Det finns nämligen i överjävliga januari ingen som helst tidpunkt när det känns bra att röka. Man bara gör det. För att det är gott? Kom igen! För att socialisera? Ja, men fan, va' kallt det är att stå ute i skjorta och lida sig igenom pinan!

Stor risk att jag får ett "återfall" när alla 89:or i min umgängeskrets (ni är rätt många vid det här laget) kör i gång med sina studentskivor i betydligt mer behagliga april och maj. Men det tar vi då. Om jag ens lyckas sluta däremellan, alltså.

Så under tiden röker jag mina snoräckliga cigariller. I väntan på, bokstavligt talat, ljusare tider.

Bye bye, fuckin' LG Chocolate!

Den är min!

Min rumskompis fortsätter kläcka ur sig favoritcitat

"Maggan, om vi inte tar hem och knullar minst två brudar i veckan säger jag faan upp kontraktet! Det var ju därför jag flyttade hemifrån! Om vi inte gör det finns det ingen mening med det!"

We're (jag) gonna have a problem here. Snart är jag, om habibi följer sitt ord (och det vet vi ju, att det gör arabi ALLTID hahaha), bostadslös.

Ses i Stockholmsnatten!

När man tror att man vet allt om sin kompis

Elena har i hemlighet blivit homofob. Vi satt och fikade i eftermiddags och diskuterade det urspårade nyåret. Om min kompis kastar Elena ur sig:

"He's too gay to function!"

Vad är då jag? undrar jag lite ödmjukt.

Helene, du har snart en ny patient!

Minne från söndagen, då jag stapplandes tog mig hem från Annas hemmafest i Viggbyholm kvällen, natten och morgonen innan.

Mötte en tant när jag skulle ta mig upp på plattformen till Roslagsbanan. En helt vanlig tant. Vi möttes vid ett sånt där staket som man måste sicksacka sig igenom för att komma upp på själva plattformen. Nattens snö låg som ett halvtjockt lager på metallstolparna. Precis när vi möttes tog hon en bit av snön. Jag tänkte att hon nog inte var en sådan som kastar snöbollar på folk hon inte känner för att det är roligt. (Vem är egentligen det? tänker jag). Men nej, hon tar den - och äter upp den!

Varför gör man något sådant? Och framför allt, varför gör man det inför folk??

I såna lägen tappar jag tron på mänskligheten. Eller i alla fall tron på gamla tanter. Hoppas hon blev mätt i alla fall. Sosse.

Mansmakt!

Är numera stolt medlem av Facebookgruppen "Är hon mer än 10 meter från spisen har hon rymt" som ju anspelar på det andra könet. Jag fullkomligt älskar den kvinnoförnedrande, diskriminerande, skönt sarkastiska ton den gruppen anger. Och Elenas pappa Per, tillika min chef, låter mig förstå att det var bättre förr:

På 70-talet släppte Electrolux en reklamkampanj som, får man hoppas, var tänkt att skapa uppmärksamhet. Formuleringen i kampanjen löd: "Kvinnan ska studsa mellan knytnäven och spisen!"

Den är ju underbar! Men blev snabbt indragen ... och sen dess har all jävla skit i det här landet blivit så förbannat PK att man blir mörkrädd.

Jag är förresten lika stolt medlem av Facebookgruppen "Antifeminister".

Och om ni hatar mig nu för att jag är en kvinnoförnedrande mansgris, kan jag bara beklaga. Det är bara sån jag är ... när andan faller mig in.

Det är mitt!

Efter provjobb för andra gången på Solo i dag (förra gången sa ingenting om min kapacitet - det var ju fler anställda än kunder den dagen) har jag nu fått sju jobbtider fram till nyår, till att börja med. YES!

Känns fantastiskt jävla överbra, som ni säkert förstår. Vad som händer efter det vet ingen, men det är uppenbart att jag imponerat på mina chefer och kommit snabbt in i det; jag har ju aldrig jobbat i butik förut! Det betyder också att ni kan svänga förbi om ni känner för det. Jobbar måndag-torsdag nästa vecka och till Solo på Norrmalmstorg hittar ni väl alla ... ?

Nu rockar vi lördagskvällen!

Nattliga äventyr

Pustar ut efter Ace i kväll. Omid har - äntligen - blivit av med alla kedjor i munnen, så nu blir det snart fest i Sjöstaden igen! Och apropå fest, vi skakade duktigt med rumpa på Lilla golvet i kväll - jag, han, Delle, Julia, Södra Latin-brudarna och 300 pers till (kändes det som, efter alla armbågar).

Det var höstens - ja, kanske årets - bästa kväll och det var smockat på Mango. 18-årsgräns kvällen till ära och man kände sig fan gammal i gamet bland alla 50-kilos-hej-fan-va'-kul-att-äntligen-få-komma-in-på-Ace-brudar. Men det gjorde ingenting, för mr Dinamarca fixade skönaste gunget och lasern smekte min blöta bringa och rygg ...

En väldigt, väldigt söt tjej stod och dansade lite tafatt för sig själv och betraktade mig. Omid, som stod bredvid och betraktade skeendet, skrek i mitt öra "HON VILL HA DIG, MAGGAN!" men jag vände ryggen till och dansade vidare. Jag är typ dum i huvet. Och så gnäller jag över att jag aldrig, bokstavligt talat, kommer hela vägen in, liksom. Men det var å andra sidan kvällens enda missöde.

Tack och god natt.

Till sist: Min bäst skrivna artikel på länge, tycker jag själv med mitt "självförtroende", ligger uppe på
modebloggen nu.

We've got a problem here

Sitter precis och tänker på hur länge sedan det var jag var sjuk (peppar, peppar - ta i trä), när jag får höra på jobbet om en tjej som under den senaste tiden haft dubbelsidig lunginflammation, inte en, utan tre gånger. Helene är nog den enda jag känner som tycker det låter inte roligt, men spännande. Men så är hon lite speciell och hypokondrisk också, den tjejen.

Vi andra säger bara fy faan och snorar vidare i vinterkylan.

Dom pratar om tidernas mål i svensk innebandy

Men vaddå? Det där kan ju jag också göra!

Hmm.

Om butiken jag INTE besöker i julrushen

Vi var på BR Leksaker i dag, jag och sötisarna. Elena skulle köpa en minihelikopter till sitt och Vladimirs rollspel och vi andra hängde på. Det är i såna lägen som jag vill gå in på match.com och leta efter nya kompisar - för fan, vad de höll på!

"Åh, kolla Helene! Ett Jack Sparrow-set med bara Jack Sparrow-prylar! Maggan, Maggan, köp det där i julklapp till mig!"
"Åh, kolla Elena! Barbie!
Åh, vilka fina, Helene!"

Bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla. De hade helt glömt bort att de var (minst) femton år vardera för gamla för att besöka butiken - och betedde sig som om jag var deras förälder (sugar daddy) som skulle förverkliga deras drömmar. Inte de drömmar som handlar om lycka, framgång och välstånd - utan de om de finaste Barbie-dockorna och de mest rosa prylarna.

Jag höll på att få schizofreni, rampfeber och damp samtidigt inne i den där jävla butiken. Schizofreni för att allt såg precis likadant ut (lika töntigt alltihop!), rampfeber för att folk faktiskt tittade på oss och varför jag höll på att få damp förstår ni nog själva.

Så på samma sätt som jag gjort tidigare här på bloggen vill jag nu utannonsera om fler i min bekantskapskrets beter sig såhär när de besöker någon av butikerna i Sveriges överlägset sämsta kedja (ÖoB inräknad), så att jag kan rensa ut er ur min kännedom. Och Siri, din fäbless för små, söta hundar räknas inte, just med anledning av att de faktiskt är söta! Men ni andra, vänligen anmäl er bland kommentarerna nedan för min trevnads skull. Det är nämligen inget vidare roligt att ha såna kompisar och jag önskar innerligt att det jag tvingades uppleva i dag - och som satte djupa spår i mig - förblir ett (och bara ett!) hemskt minne.

Tack på förhand!

Nu tar vi Göteborg!

Helene har träffat en trevlig prick från Göteborg. Och efter bara två träffar med honom (nej, vi har inte träffats för att träffa varandra - jag är fortfarande kvar i garderoben - utan när Helene har dragit med honom för att träffa mig när han har varit i Stockholm) är jag uppenbarligen redan älskad:

Jacob säger:

jag vill ju påstå att man får leva med förakt och avsky i sin strävan mot att vara exklusiv och extraordinär. det är värt det.

Jacob säger:

du är en ball kille, ja.

Jacob säger:

jag har blivit väldigt positivt överraskad av dig. det är lätt att få förutfattade meningar om en snubbe som är konstant full på alla bilder man har fått se. hehe

Efter att ha erövrat alla (nåja) Stockholmshjärtan vänder jag mig nu till Göteborg. Där finns redan en flicka som vet att det är henne jag skriver till nu när jag säger att hon jättegärna får komma till Stockholm på konferens igen - och som redan tycker om mig - och där ska snart finnas ännu fler som älskar mig och den jag är. Och för att vinna er gunst avslutar jag med: Det är fan inte helt fel på den där stan ändå!


Noterat från Nobelkvällen

Kollade på Nobelfestligheterna lite till och från såhär på kvällskvisten. Det som fastnade på min näthinna dels bullriga Bengt Magnussons försök att upprätthålla fasaden när han helt uppenbart hade fått i sig minst ett glas för mycket, hans sidekick Petras eviga aviga - misslyckade - försök att tima in sin kollega och allt blev bara pannkaka - och så en sak till:

En av programledarna, jag tror det var Carina Berg, berättade om en kille hon stött på som hade "gatecrashat" sig in på festen. Han hade ingen inbjudan - inte ens något som ens antydde ett skäl till att bli det - men kom in ändå. Förbi alla säkerhetskontroller, alla Säpovakter - allt. Detta tack vare alla hans ordnar på fracken han bar, som naturligtvis var fejk allihop. Han var av uppenbara skäl inte med i teve utan hade bara stött på och berättat det för reportern. Men det var heller inte första Nobelfesten för hans del - utan den sjuttonde, enligt honom själv. Sjuttonde!

Naturligtvis kan han vara en full tönt som lurat i reportern allt det där, men varför skulle han ljuga om något sånt? Nej, "Respekt!" säger jag och höjer på hatten. Nu har ju aldrig jag gjort något sånt själv, men jag älskar hans devis: "Det jag inte blir inbjuden till, går jag på ändå!"

För min röst - och mitt sällskap - är ju så underbar

Kära vänner. Nu har jag äntligen fixat ett nytt IQ-svar till min mobil, så ni fåtal utvalda som har förmånen att känna till mitt mobilnummer kan ju ringa för att avnjuta det.

Jag får ju inbjudningar till gud vet vad till min Manolo-mail. Oftast är det mer spännande än i dag, när jag blev inbjuden till en syjunta. Nu undrar jag hur som helst vem som vill följa med mig dit! Inte.

Rumskompisens senaste idé

Omids senaste idé, efter att ha köpt en lattevisp i dag, är att vi öppnar vårt eget Sosta Bar härute i Sjöstaden, säljer latte och cappuccino och herrejävlar vet vad till alla grannar och på så sätt finansierar (minst) vår hyra.

Grabben har fått hybris. Men leka med espressodryckerna, det kan han.

Best of Omid

Han är en citatmaskin, min rumskompis. Det vet alla ni som träffat honom. Här är hans bidrag till mina skrattreserver i kväll:

Om gamla klubben Teatron på Spy Bar: "Stans bästa ställe! Alla var där, men ingen köpte något i baren så dom var ju tvungna att lägga ner! ... och alla brudar vägde 42!"
Om mina knapra dagar innan jul: "Du kommer ju fika halva Gamla Stan!"

To be continued.

Tidigare inlägg Nyare inlägg