Kvällen och den natten som kom efter kvällen
I natt kom jag till slut hem. Om hemkomsten har ytterst få människor fått höra och det finns en enkel anledning till det: jag har, trots allt som har hänt, ett varumärke att tänka på!
Uttryck (eller "Uttryck/expression, som HippHipp-gänget säger!)
Mitt och, helt klart mestadels Dennis, nya uttryck för att vi ska gå till Café 60 innan vi ska göra något eller ta ett beslut:
"Vi fikar på det."
Jag är så jävla nöjd med det! Bravo, Dennis!
Några avslutande(?) reflektioner från skolan
* Mig veterligen hade Wille en grå tröja på sig i dag, fastän både Helene och Elena hävdade att den var blå! Eller vit? Eller var det roadkill på detta nu? Eller jokekill, kanske?
* Kul att Omid trodde att jag var full när jag messade honom klockan halv två i natt och tyckte vi skulle till Roskilde tillsammans. Jag klandrar honom i och för sig inte, men jag hatar att inte bli tagen på allvar. Trots detta umgås jag med Helene och Elena dagligen. Jag ser en kraftig motsägelse där!
* I dag var också dagen då jag fick det svart på vitt: IG i tre kurser. I en av dem fick jag faktiskt tjata om att bli sänkt till IG för att kunna plugga upp dem på Komvux någon gång i nästa liv. Samtidigt fick Elena fyra MVG:n och Helene tre. I dag kan de med rätta säga att de ägde mig. Faan.
Konstaterande
...
Annars är man det knappt inte alls.
Elena är också "schabbig"
Nena säger:
ja har ett jävla fittskavsår
Nena säger:
d e inte bekvämt
Skavsår på fittan? Har hon så mycket sex, quinnan?
Dennis är "schabbig"
Dennis: http://sv.wikipedia.org/wiki/Helr%C3%B6r
Engagerat
Ni var jättepeppa på att berätta om era intryck och minnen från Skivan med stort S.
Inte.
Efter studentskivan!
Kära SP3d(AGIS)-barn, vilka är era bästa minnen från kvällen?
Studentskiva!
Det blir ju lätt lite kaka på kaka att gå till samma ställe i kväll som jag var på på Tusses skiva i går, men att döma av den natt som ledde till den dagen som är i dag kan det bli sjukt najs även i kväll. Förväntningarna på topp; jag ska supa mig själv under bordet och ragla hem sådär vid fyratiden. "Göra en Emmy" kallas det visst!
Kvällens på förhand mest intressanta outfit är Dennis. Vågar han gå hela vägen, enligt de planer vi ritade över en pizza under gårdagskvällen? I så fall kommer han ta festen med storm och revidera alla fördomar kring sitt eget namn. Annars blir han ännu av alla gråsossar på stället: propert, stiligt, tråkigt, grått klädd. Jag är mycket spänd på vad denna kväll kommer mynna ut i!
"En pizza som var färsk" låter Dennis för övrigt hälsa om det vi åt i går. "... och som jag bjöd dig på" flikar jag in. En gång sosse - alltid sosse!
Ett bra ställe att synas på
Det här är jättebra för varumärket! Jag blev haffad på Drottninggatan och tillfrågad om jag ville vara med.
Om vi pratar om det egna varumärket var det kanske inte lika bra att jag hade så billiga kläder på mig. Okej, varken skorna, glajjorna eller Rare-jeansen var väl kanske lågprisfynd och Licentious är ett fiiint märke, även om den västen (som jag blivit så hånad för av Helene och Elena, men som nu fick upprättelse) köptes på en utförsäljning. Men annars var det linne från H&M och cardigan från Cheap Monday - och inget second hand! Riktiga manliga modelejon bär second hand-kläder och det fick jag inte till i den här outfiten. Men annars är jag såklart sjukt nöjd, både med outfiten och att ligga uppe på en sån sajt. Trevlig kille som fotade också, vi kan nog ha stor nytta av varandra i framtiden!
(Och tidigare har jag ju varit med på Stockholm Street Style!).
Dennis berättar om sin kväll
Sossen kan dra åt helvete. Jag äter upp hennes finchocklad från österrike som hämnd. I skrivande stund mår jag jävligt illa, men är lik förbannat fortfarande dödligt sugen på pizzan som rättfärdiges är min."
Dennis på sistone
Vidare berättade han en historia om en rättegång han varit på. Han är ju politiskt tillsatt nämndeman. Dennis berättade att han ensam fick en kille att dömas till två månader i stället för en. Precis när domaren skulle underteckna domen tittade han nämligen på Dennis, som grimaserade lite. Sedan påbörjades diskussionen, som alltså slutade med att straffet dubblades. Efter att Dennis berättat detta på Café 60 utbrister han:
"Ja, så nu har vi satt en till somalier i fängelse".
"Aha, det var en somalier? Ja, det är bara att rensa ut hela bunten!" svarar jag.
"Ja, han ska vara glad att han får vara en månad till i Sverige i alla fall!" säger Dennis då.
Sagt upp mig
Jag orkar inte mer. Det är ett jobb som är underbetalt och under ständig press. Där man ofta har roligt, men (nästan) lika ofta inte roligt alls. Och - drygt - två år får räcka.
Reflektioner från den kväll som var
What so ever var det en jävligt fiiin restaurang vi var på och rätt kändistätt.
Det är jag och Michael Jackson, eller?
Vad gäller Elenas kommentar till samma post, är det något jag inte har för avsikt att kommentera.
Dagens reflektioner
* Dagens Elena:
Nena säger:
hej baby!
Nena säger:
va gör du=
Nu inför vi WEST Eurovision Song Contest! säger:
domare
Nena säger:
kul
Nu inför vi WEST Eurovision Song Contest! säger:
el inte nu
Nena säger:
fortf?
Nu inför vi WEST Eurovision Song Contest! säger:
Nena säger:
nej tänkte väll
Nu inför vi WEST Eurovision Song Contest! säger:
springer runt på planen med laptopen liksom
Nena säger:
aa
* Somliga har väldigt mycket sex - väldigt ofta. Andra minns knappt hur man gör. Skillnad på folk och folk, tydligen.
* Party, party! Fick inbjudan förra veckan, så I'll be there. Och partyoutfiten är fixad och klar. En av mina största modefester hittills, jag är faktiskt lite stolt.
* När jag kommer hem så sent att mamma gått och lagt sig - och det händer seriöst typ fem gånger i veckan - vill hon alltid att jag ska gå in och väcka henne och säga att jag är hemma. Och varenda gång är det samma fråga: "Har du haft det bra?" Vad tänker hon sig att man ska svara då? "Näh, jag hade jättetråkigt/blev nerslagen/rånad/alldeles för full, så det var inget kul"? Nej, hon får ett kort "Mmm" och särskilt kort när jag är full, såklart. En gång har hon vaknat av att jag stank sprit och stod och vinglade fram och tillbaka, men annars somnar hon - tack och lov - alltid om igen.
* På tal om mamma visste hon inte att Zara gör herrkläder. Vi har lite olika intressen, hon och jag.
* Det är nu det börjar snackas om potentiella sommarplågor. Tempen på den svenska musiken just nu avspeglas rätt väl när man börjar snacka om "Markoolio" och "sommarplåga" i samma mening. "Värsta schlagern" hade - och har fortfarande - sin charm, men "Ingen sommar utan reggae" ger bara pinsamma flashbacks till tioårsåldern då Markoolio var störst och bäst, dock aldrig vackrast. Hur som helst: min poäng handlar inte om någon finne i röven utan om Fridas "Dunka mig gul och blå". Har ni hört den? Herregud! Rätt skön låt med bra flow och stämning. Men texten?! OMCFG! (Oh My Crazy Fucking God)! Här har ni både låten och texten, som bland annat innehåller följande godbitar: "Vi kan väl leka doktor du och jag? Du kan va tempen och tre hål det har jag." / ... / "Jag vill se ut som svenska flaggan när du är klar." / ... / "Jag vill att du ska komma om o om o om o om igen." / ... / "Varför känns det som att jag blivit påsatt av en elefant?" Är det sånt här vi vill att våra tioåriga medmänniskor ska gå runt och nynna på i sommarhettan? Nej, bevare mig! Det var bättre förr! Då var det okomplicerat "Hej, hej, hej, hej, hej, hej Monika", "Gasolinor" och "Mambo nambo five".
Reflektioner såhär nästan efteråt
Fast det är ju trots allt lördag och nu drar vi ut och dränker våra sorger. Jag har börjat kvällen starkt med en flaska vitt till mig själv här i lägenheten vid Mariatorget, så nu är det bara att surfa på rusvågen.
På återhörande!
Reflektioner inför schlaget!
Jag har höga förväntningar inför kvällen med Familjen: Dennis, Linda och Cissi. The Ark tror jag på en någorlunda framskjuten placering, topp fem är mycket bra. Svåraste konkurrenterna blir nog Ukraina, Vitryssland, Grekland, Finland och nya Serbien. Annars är jag mest stolt över att jag inte lyssnat på ett enda bidrag förutom det svenska. Jag kommer in på festen som ett tomt blad och framförallt Ukraina ska ju bli extremt spännande att höra, men kanske framförallt att se!
Trevlig schlagerkväll!
He was a bloody genious
Första moonwalken!
Tillsammans med Britney framför han "The Way You Make Me Feel" och jag vet inte varför, men jag tänker väldigt, väldigt mycket på Elena när jag ser Britney här!
På Superbowl 1993 framför han ett knippe musikhistoria i form av ett medley med "Billie Jean" och "Black And White"!
Hos skräddaren
Såhär i efterhand kan jag konstatera att det gäller att inte vara pryd om man ska till skräddaren! När det är byxor vi pratar om ska en fin passform ordnas till på alla ställen på den nedre delen av kroppen. Alla ställen betyder - såklart - även i skrevet. Följaktligen har jag blivit klämd lite varstans i dag av min käre skräddare och förutom att inte vara pryd, bör man inte vara homofob. Jag råkar veta att min "byxmakare" - tack och lov - har flickvän och när jag ställde en rak fråga på hur han såg på situationen som de vi gemensamt gick igenom, förklarade han att den för hans del blivit rätt avdramatiserad. Tacka faan för det!
Det värsta av allt var att ha en nål i skrevet (nej, inte i skrevet, men nära) och tvingas stå bredbent i tio minuter, en kvart. Jag kollade klockan, så jag vet att det var så lång tid och inte att det bara kändes som det! Nålen satt i grenen på byxorna och på så sätt att om jag gick ihop med benen trängde den in i högerlåret. Det tog ett tag - och några nålstick - innan jag förstod det. Och herregud, jag är liksom inte ens blond! Ibland undrar man ju i hur stor utsträckning alkoholen raderat ens förnuft.
Men allt gick bra och byxorna blir vansinnigt fina. Mer än så får ni inte veta förrän den 8 juni. Förväntningarna stiger för var dag som går!
Till sist lite kuriosa:
* Svensk lyxshopping slog förra månaden rekord - för 115:e månaden i rad.
* Ryssland har - jag tror det var - 36 matcher i rad på hemmais i Moskva utan förlust. Nu vet vi vilka vi inte vill möta i en eventuell VM-final på söndag.
* Senaste nytt i banden mellan Stockholm och Örebro står beskrivna här. Det tycks alltså som om relationen är lika frostig som den på annat håll, mellan Stockholm och Jönköping. Här klipper vi banden till våra svenska städer, ett efter ett!
Det är därför han är genial
"Vi har det fint tillsammans, jag och Katrin. Och i sommar gifter vi oss. Katrin bestämmer alla detaljer, utom en sak. När vi vandrar ut från kyrkan har jag krävt att orgeln spelar melodin till U2:s "Still haven't found what I'm looking for". Och Katrin suckar och går med på det. Det är därför jag älskar henne, lilla Katrin."
Dålig låt dock.
Så gick det till i går kväll
Det faktum att måndag är en måndag har som bekant aldrig hindrat en Maggan på partyhumör. Inte heller i går, då Gröna Lund hade sin kick off. Även om jag, som bekant, inte jobbar för "Grönan" utan på ett företag som hyr in sig där, så var jag och mina jobbarkompisar välkomna: vi jobbar ju faktiskt på Gröna Lund.
Klockan fyra började festligheterna och tiden fram till klockan åtta spenderades i själva parken. Vi påbörjade en femkamp som aldrig avslutades, vi åkte attraktionerna, vi åt sockervadd och popcorn, men allra, allra mest söp vi. Öl i mängder. Och allt, allt, allt var gratis! Sossigt, sossigt - visst - men man får väl passa på. Det första jag betalade för var när mina gratis öl-kuponger tog slut inne på själva kick off-festen på Tyrol. Allt som allt drog jag i mig ett tiotal öl och tre, fyra cider och blev naturligtvis mer än lovligt lullig. Den här gången lämnade jag visserligen också festligheterna i förtid, men det var inte i nävarna på en snedtänd ordningsvakt, det var för att hjälpa en kollega som däckat att ta sig hem. Vi tog oss till Slussen och där tog hon bussen, ensam, trots att jag insisterade på att följa med för att se till att hon kom hem ordentligt. Och nej, inte för att våldta henne i närmsta buske, som vissa tycktes tro. Men ni som trodde det är osköna och det vet ni att jag tycker.
Efter det åkte jag hem. Mina mobilbatterier var döda och jag också, tydligen, för jag somnade och vaknade - i Hässelby Strand. Och chansen att ta sig tillbaka in mot stan var sådär: det var sista tuben jag åkt med. Nattbuss? Ah, tjena. Taxi? Lycka till att hitta en i Hässelby Strand klockan kvart i två en måndagnatt. Jag har dumt nog inga nummer till taxibolag i min telefonbok. Det är i ögonblick som dessa man bittert ångrar ett sånt faktum. Till slut hittade jag busshållplatsen och väntade en dryg halvtimme. Höll på att allvarligt frysa ihjäl, men till slut kom bussjäveln. Trots att jag "plingade" för att få gå av vid Ängbyplan stannade nämnda bussjävel - vid Brommaplan. Från platsen där jag gick av hem till mig tar det tjugo, tjugofem minuter att gå. Att blåfrusen och med väska i vänster näve springa samma sträcka tar sju, åtta minuter, vet jag efter i natt.
Allt som allt var det en på många sätt fruktansvärd partynatt. Fruktansvärt kall, fruktansvärt het, fruktansvärt bedrövlig, fruktansvärt fruktansvärd och i sin helhet fruktansvärt rolig.
Jag gick inte i skolan i dag.
Korta, nattliga reflektioner
- Arctic Monkeys - 505.
- The Black Eyed Peas - Ba Bump (Erick Sermon Remix).
- Blonde Redhead - 23.
- Familjen - Kom säger dom.
- Förstörda För Livet - Pappa betalar. (Den texten, alltså!).
- The National - Fake Empire.
- Sigur Rós - Milano.
- Slagsmålsklubben - Hänt.
- The Tough Alliance - First Class Riot.
- Uffie - Pop the Glock (Original Mix).
* Sent inlägg i natt. Men inget fylleinlägg. Det blir inget sånt av en och en halv öl. Till skillnad från vissa i klassen klarar ju jag av att behärska mig, även efter en öl.
* De diplomatiska relationerna mellan Stockholm och Örebro förefaller vara på ett högst vänskapligt plan. Inget mer.
* Café 60 är trefligt dygnet runt, med rätt sällskap.
* Tröttis. Sova.
Reflektioner om en bättre värld, sossar och vhs-spelare
* Vi lever i en historisk, kapitalistisk, underbar tid. Johan Norberg refererar till Världsbankens konstaterande: för första gången sedan deras mätningar av världens fattigdom startade lever färre än en miljard människor i dag i extrem fattigdom. Under tidsperioden 1999-2004 minskade antalet fattiga med 135 miljoner, eller otroliga 74000 per dag. Härliga tider!
* Men för att inte världen ska bli så hemskt allvarlig behöver vi ju några sossar att skratta åt: http://www.tjuvlyssnat.se/norra-sverige/tjej-1-det-var-da-jag-visste-att-jag-var-kar
* Jag sov hos mormor i natt. Mormor bor i Sörmland, så jag åkte tåg dit. Jag älskar för övrigt att åka tåg. Tunnelbanetåg är väl sådär och ägs av bussar i stan, men att åka med "riktigt" tåg innebär ju att man åker förbi (typ) alla stationer fort som attans. Man känner sig lite viktigare än de stackarna på perrongerna, som man bara hinner skymta ett kort ögonblick. Hur som helst var det ytterligare en episod som kändes alldeles underbart bra när jag skulle åka iväg. På Centralstationen hade Coca Cola en av alla sina lanseringskampanjer för den nya - för övrigt underbara - Zero-colan. Man hade ställt upp en jeep och en massa tunnor så att alla vi män, som läsken riktar sig till i första hand, skulle känna oss hemma. Följaktligen kände jag mig förvirrad, men det är en annan sak. Jag tog glatt en av colaburkarna de delade ut gratis eftersom jag som sagt tycker om den väldigt mycket. Sen tog jag två burkar till och drack och sen borde jag ha känt att enough is enough. Men, nej då. Sen gick jag iväg och köpte en påse nya Friskt & Blandat (rekommenderas!) och en påse likaledes nya gifflar med vaniljkolasmak (rekommenderas!). Och till detta en flaska Zero-cola. När jag sen gick runt och drack min flaska Zero-cola på Centralstationen kom jag att tänka på att det var mer speciellt än det kanske kan tyckas vara. För där gick alla med sina burkar med Zero-cola, som de fått gratis, medan jag hade en flaska. De som såg mig kan ha undrat två saker: dels om jag fått en flaska när de själva fått en burk och blivit bittra för det eller dels att jag köpt en flaska och var lite bättre än dem. Det sista alternativet, att de dumförklarade mig för att eventuellt ha köpt en flaska när burkar delades ut gratis, glömmer vi. Jag gick lik förbannat där och njöt och sippade på min flaska med Zero-cola. Den har aldrig smakat bättre!
* Dennis undrade häromdagen om det fortfarande tillverkas videospelare, alltså som spelar upp vhs-filmer. För honom finns numera bara dvd. Jag fnissade lite och svarade att jag inte visste så noga. Nu vet jag. För nu läste jag någonstans att det säljs 2000 stycken i månaden, bara i Sverige. Detta trots att flera tillverkare slutat producera dem. Efterfrågan är alltså fortfarande stor och framförallt, tycks det, för att kolla på filmer man spelat in min sin egen videokamera. Detta snarare än vhs-filmer, som ju är mer än lovligt passé. Ni vet Dennis och nu vet ni!